ACKEPOPS

Obs. Denna sida är under bearbetning

För nördar som vill grotta ner sig  ( under berarbetning )

Grunden i all genetik är samma oavsett om det handlar om sjukdomar eller färg. 

Cellen

Alla celler härstammar från den befruktade äggcellen. Alla arvsanlag finns i cellkärnan, inne i cellen. DNA molekylen avbildas som en dubbelspiral med trappsteg. Den är uppdelad i mindre bitar som kallas kromosom.

Kromosom

Hundar har 78 kromosomer. Kromosomerna är uppdelade i par, med andra ord har hundar 39 kromosompar. D v s att hundar har två uppsättningar och kromosom 1, två av kromosom 2 osv. De ärver hälften av fadern och den andra hälften av modern.  En könscell har endast 39 kromosomer. Vid sammansmältningen mellan ägg och spermie får den befruktade äggcellen hela sin uppsättning av 78 kromosomer.

Gener

En gen är ett avgränsat område på kromosomen. Det finns många gener på varje kromosom. En särskild gen finns alltid på samma ställe på varje individ av samma art. Det är i genen som en specifik egenskap (t. ex en viss pälsfärg) finns.

Locus och alleler
Locus, är adressen på kromosomen där en specifik gen finns. Genen i fråga kan se lite olika ut beroende på vad den har för alleler. En gen har alltid två alleler. En från vardera föräldern. Allelerna benämns med bokstäver. Stora bokstäver betyder att den är dominant, små bokstäver betyder att den är recessiv. Till vardags talar vi ofta om gener, men egentligen är det alleler eller genvarianter vi menar.

Alleler kallas den gen som bl a påverkar hundens pälsfärg. Alleler sitter i par där hunden ärvt en allel från vardera förälder.

Färgernas förenklade förklaring

En av de viktiga generna för produktionen av pigment kallas för Melanokortin 1 receptorn (Mc1r). Ett annat namn för samma gen är Extension-genen och i litteraturen brukar man benämna varianterna av genen (alleler) som ett stort E (dominant) eller ett litet e (recessiv) . En tredje variant av genen har fått beteckningen Em och är förknippad med en så kallad melanistisk mask som förekommer hos bland annat boxer och schäfer. Em är en dominant egenskap och hundar med melanistisk mask kan därför ha både en och två kopior av allelen Em. Ett genetiskt test för Em visar om hunden bär på en eller två kopior av allelen.

En labrador eller flat coated retriever som har stort E på båda kromosomerna (E/E) eller en av kromosomerna (E/e) är svart eller brun. En gul hund har alltid två varianter av allelen litet e (e/e).

Det svarta melaninet, eumelanin kan ”spädas ut” av en annan gen  ”Tyrosinase-Related Protein 1” (TYRP1) och ge brun pälsfärg. Det gul/röd pigmentet, feomelanin påverkas inte. Den dominanta vildtypen av Tyrp1-genen hos hundar benämns med stort B och ger svart pälsfärg hos bland annat labrador och flat coated retriver om hunden också har minst ett stort E.

Om hunden istället har två uppsättningar av den recessiva allelen litet b, blir pälsfärgen brun . Det finns åtminstone tre alleler av den recessiva b-allelen (bS, bd, bc). Hos vissa hundraser förekommer samtliga alleler.

[källa slu.se]

Vilken färg får valparna

Många hundraser kan ha lite olika färger. Om man har en tik i en färg och en hanhund i en annan färg blir man nyfiken på vilka färger valparna får. Vissa färger är dominanta anlag. Det innebär att den färgen har starkare genomslagskraft. Andra färger är recessiva. Då får det inte finnas något dominant anlag som döljer det recessiva. Har man till exempel en tik med endast dominant anlag för en viss färg så kommer inte den recessiva färgen slå igenom på valparna. Har däremot båda föräldradjuren den recessiva färgen i generna så kan den slå igenom även om de inte själva har den färgen.

[källa modernaforsakringar.se]

Eumelanin- och phaeomelaninpigment

Den grundläggande färgen på hundarna bestäms av endast två grundläggande pigment eumelanin (eumelanin) och phaeomelanin. Eumelanin är ansvarig för svart, brun, choklad, grå och taupe pigment. Phaeomelanin är ansvarig för solbränna pigment, alla nyanser av rött, grädde och guld pigment. Bristen på Eumelanin och Phaeomelanin framkalla en vit päls färg.

Produktionen och antalet som produceras av dessa två pigment,och därmed pälsen färg av hunden, bestäms av många gener (cirka 14 gener). Emellertid, den grundläggande färgen på hundens päls bestäms av interaktioner 3 gener, som kallas: E locus, K locus och A locus. Samspelet mellan dessa 3 gener presenteras i tabellen nedan.

Andra gener spelar en nyckelroll genom att ändra den grundläggande pälsen färg på hunden. Dessa gener kan antingen mörkare hundens päls eller lätta hundarnas päls eller de kan också resultera i färgmönster på hundens päls.

E, k, En locus

A locus för Agouti påverkar både eumelanin och phaeomelanin pigment. A locus uttrycks inte om K locus har den dominerande svarta allelen (K/K, K/k, K/kbr). Sex Alleler är erkända:

• Ay för Fawn eller sable. Y står för gult.

• enw som är den vilda typen allel. Det kallas också vargsable. Varje hårstrå hade 6 band omväxlande solbränna och svart.

• ent som är den svarta och bruna päls färg

• a som är recessiv svart på grund av ingen produktion av phaeomelanin

• den enYt allel kallas rekombinant fawn och har observerats i tibetanska Spaniels och en tibetansk mastiff.

Fyra alleler kan testas på Genimal Biotechnologies: Ay, enw, ent, och a med agouti DNA-test. The hierarchical order of the agouti alleles are Ay > enw > ent > a. More details on the E locus can be found in the section below specific to this locus. The K locus has 3 alleles :

• K som är den dominerande svarta. A locus har ingen effekt på dominerande svart. Det finns dock en effekt av B, D och M lokus.

• kbr som är ansvarig för brindle coat färg. Brindle färg beror på förekomsten av eumelanin ränder till alla solbränna områden. Intensiteten i brindle påverkas av A locus.

• ky är de vilda typerna och alla andra lokus kan uttryckas med denna allel.

Det finns 6 andra gener som ändrar den grundläggande färgen på hundens päls. På genimail kan ni fördjupa er och läsa mer.

[källa: genimail]

[källor: genimal.com slu.se modernaforsakringar.se ]